Bruno Gröning (1906 - 1959)
Bruno Gröning - en ovanlig människa
År 1949 kom Bruno Grönings namn över en natt i rampljuset för allmänheten.
Press, radio och "Wochenschau" (sammanfattning av veckanshändelser) berättade.
I flera månader höll händelsen om den s.k. "Wunderdoktor" mirakeldoktorn som
han snart kallades - den unga republiken i uppror. En film spelades in,
vetenskapliga undersöknings kommissioner inkallades och myndigheternas högsta
instans sysselsatte sig med fallet Bruno Gröning. Socialministern av länet "Nordrhein-Westfalen"
anklagada honom för att han bröt mot bestämmelserna för naturläkare. Bayerns
landshövding däremot förklarade, att en sådan "exceptionell uppenbarelse" -
som Gröning - inte skulle offras för paragrafernas skull. Bayerska
inrikesministeriet titulerade hans verksamhet som "kärleksverksamhet".
Livligt diskuterades mellan alla samhällsskikt om fallet Bruno Gröning. De
emottionella vågorna gick höga. Präster, läkare, journalister, jurister,
politiker och psykologer: alla talade om Bruno Gröning. För somliga var hans
underverk en nådegåva från en högre makt, för andra däremot charlataneri. Men
faktumet av hans botande kunde bevisas genom medicinska undersökningar.
Bruno Gröning, född 1906 i Danzig, var en enkel arbetare. Efter kriget
tvångsemigrerades han som flykting till Västtyskland. Han livnärde sig av
olika slags arbeten som t.ex. timmerman, fabriks- och hamnarbetare,
telegrambud och svagströmsmontör. Med en gång intresserade allmänheten sig för
honom. Nyheten om hans underverk spreds världen över. Från alla länder kom
sjuka, brev om hjälp och förfrågningar. Tiotusentals sökande efter helande
sökte sig till platser där han verkade. En revolution inom medicinen bröt sig
in på nya vägar.