Bruno Gröning (1906 - 1959)

Bruno Gröning - en ovanlig människa

År 1949 kom Bruno Grönings namn över en natt i rampljuset för allmänheten. Press, radio och "Wochenschau" (sammanfattning av veckanshändelser) berättade. I flera månader höll händelsen om den s.k. "Wunderdoktor" mirakeldoktorn som han snart kallades - den unga republiken i uppror. En film spelades in, vetenskapliga undersöknings kommissioner inkallades och myndigheternas högsta instans sysselsatte sig med fallet Bruno Gröning. Socialministern av länet "Nordrhein-Westfalen" anklagada honom för att han bröt mot bestämmelserna för naturläkare. Bayerns landshövding däremot förklarade, att en sådan "exceptionell uppenbarelse" - som Gröning - inte skulle offras för paragrafernas skull. Bayerska inrikesministeriet titulerade hans verksamhet som "kärleksverksamhet".

Livligt diskuterades mellan alla samhällsskikt om fallet Bruno Gröning. De emottionella vågorna gick höga. Präster, läkare, journalister, jurister, politiker och psykologer: alla talade om Bruno Gröning. För somliga var hans underverk en nådegåva från en högre makt, för andra däremot charlataneri. Men faktumet av hans botande kunde bevisas genom medicinska undersökningar.

Bruno Gröning, född 1906 i Danzig, var en enkel arbetare. Efter kriget tvångsemigrerades han som flykting till Västtyskland. Han livnärde sig av olika slags arbeten som t.ex. timmerman, fabriks- och hamnarbetare, telegrambud och svagströmsmontör. Med en gång intresserade allmänheten sig för honom. Nyheten om hans underverk spreds världen över. Från alla länder kom sjuka, brev om hjälp och förfrågningar. Tiotusentals sökande efter helande sökte sig till platser där han verkade. En revolution inom medicinen bröt sig in på nya vägar.